måndag 26 november 2012


För mycket lögner.

Emanuels bästa vän lill-Per har lånat ut sin lägenhet till Emanuel när lill-Pers flickvän Mathilda är utomlands. Per kallas lill-Per för att han är väldigt kort för sin ålder. Lill-Per är 19 år. Emanuel är 18 år och är en väldigt lugn person som nästan aldrig stressar. Lägenheten ligger nära staden som heter Linköping där Emanuel ska träffa Jeanette. Jeanette är en tjej som är 22  år, som Emanuel har träffat på en dejting sida på internet. Där på internet har Emanuel ljugit om att han är vältränad, att han är poet och det värsta är att han har ljugit om sin ålder och sitt namn. Emanuel är i vanliga fall 18 år men han har ljugit om att han är 23 och att han heter Per.

Emanuel har berättat var lägenheten ligger för Jeanette. Jeanette kommer dit med hennes nya Volvo. Nu är det någon som ringer på dörren. Emanuel går och öppnar. Hej säger Jeanette, är det Per? Japp, besviken? Jeanette säger till Emanuel att hon inte är besviken, men att han såg mycket yngre ut än på bilderna som hon har sett på honom. De går in i lägenheten. Jeanette tycker det är mörkt i lägenheten, det är för att lampan i taket är trasig. Emanuel tänder lite levande ljus. Emanuel har lagat en enkel måltid. Jeanette är vrål hungrig. Jeanette frågar Emanuel om massor av saker.Emanuel är lite osäker i sina svar och Jeanette börjar misstänka att Emanuel ljuger. Jeanette känner sig inte alls förälskad. Hon var väldigt förälskad i Emmanuel när de hade en Email kontakt. Men eftersom Emanuel svarade konstigt på flera av hennes frågor så växte misstänksamheten efter varje minut.

 Nu var det något oväntat som hände! Någon är vi dörren som skriker: Hej min lilla Per! Det  låter som Mathilda, lill-Pers flickvän. Emmanuel hade uppfattat att hon skulle vara utomlands. Emanuel låsas inte lyssna. Men Jeanette säger att det är någon som ropar Per från dörren. Emanuel skyller på att det måste vara radion eller något. Det Mathilda inte vet är att Per har lånat ut lägenheten. 

Mathilda bestämmer att överaska sin pojkvän genom att smyga in i hans sovrum, Hon klär av sig naken och kryper glatt fnissande ner i hans täcke. Sen började hon ropa. Perre-Perre buspatrull! 

Jeanette hör att något är fel. Hon frågar Emanuel vad är det där!? Emanuel skyller ifrån sig att det är nog grannens radio, de spelar alltid så högt. Jeanette tror inte på Emanuel och går med raska steg mot sovrummet där hon hör ljuden komma ifrån. Jeanette öppnar dörren långsamt. Där inne i sovrummet ser hon en naken utvecklingsstörd flicka i sängen. Jeanette blir riktigt chockad. 

Utan ett enda ord från Jeanette springer hon ut från lägenheten. Emanuel springer efter Jeanette och ropar på henne. Jeanette stannar och skriker till Emanuel. Jag stod ut att du ljög om ditt utseende, din ålder, ditt namn och ditt intresse för poesi. Men när du utnyttjar utvecklingsstörda tjejer då går det för långt! 

Nej det är inte som du tror säger Emanuel. Nu känner Emanuel att han är tvungen att berätta om hela historien, att han hade ljugit för Jeanette. Han börjar med att berätta att hans riktiga namn är Emanuel plus att han är 18 år. Sen fortsätter han berätta att det inte är hans lägenhet utan att han har lånat den av en utvecklingsstörd kompis. Sen att hans flickvän dök upp så oväntat hade jag ingen aning om. Emanuel rodnar. 

Men så säger Jeanette tyst. Vet du, du är inte den enda som har ljugit här. Emanuel blir förvånad. Jeanette säger att hon egentligen är 27 år och att hon kommer ifrån Stockholm. Jaha säger Emanuel. Jeanette erkänner också att hon har en Pojkvän. Emanuel gapar förvånat och säger, har du? Jeanette säger att hon är ledsen. Hon säger att hon var så sugen på ett äventyr. Det var dumt av mig. Emanuel säger att det är lugnt och att Jeanette ska sköta om sig. Det slutar med att de blir vänner och Jeanette åker iväg med sin Volvo tillbaks till Stockholm. / hiwwo

söndag 25 november 2012

Gossip Girl det som passar mig

Hej Serena!
Jag måste berätta om den dagen som Elise kom hem till oss. Jenny och Leo hade fullt upp med att baka och jag låg på sängen och försökte komma på synonymer sen hörde jag att Elise kom in. Hon frågade ifall hon fick komma in först och det var ju självklart att hon fick det. Jag satte mig upp och stängde igen min lilla skrivbok. 

Hon satte sig på skrivbordet och frågade vad jag skrev, jag hoppade ner från sängen och la skrivboken på nattduksbordet och sa:
-Snabbt, ett ord som rimmar på klocka!
-Plocka
Jag nickade men det var inget ord som jag kunde använda. Elise reste på sig och gick mot skrivbordet, då såg jag att hennes längd och hennes klädstil fick henne definitivt att se äldre ut. Tröjan var nedstoppad ordentligt och koftan var knäppt hela vägen upp. Det fick henne att utstråla ett självförtroende , ungefär som ”jag är kvinna och såhär gör man”.

Efter att hon kollat igenom dom flesta dikter, böcker och tidningar så skrev hon på en bit papper
-Varför kysste du mig på gatan idag?
Jag svarade - För kakorna och för brödet. 
Men det var inte alls sant, jag visste faktiskt inte varför jag hade gjort det. 
Sedan skrev Elise:
- Vill du kyssa mig igen? 
Jag gick och stängde dörren sedan vände jag mig mot Elise och kysste henne hårt på munnen samtidigt så började jag dra upp hennes t- shirt. Men då skrek Elise till och backade, jag släppte henne direkt. 

Plötsligt märkte jag hur ung hon faktiskt är och jag kunde se på hennes ögon att dom var helt förskräckta,
 jag sa, - Förlåt
hon sa, - Igen fara, det är okej.

Hoppas att du inte hatar mig! Vi hörs.

Jag känner mig så dum efter det här. Hon var bara fjorton och jag nästan arton, det är bara konstigt och äckligt. Jag önskar att det aldrig hade hänt..

Från: Dan Humphrey    Till: Serena Van der Woodsen. 
New York, Manhattan     25/11- 2012

/ Alva Hågestam :)



fredag 23 november 2012


                       Hemligheten            
                                                                                                   22 November, 2012, England
Hej mamma, 

Längtar så tills nästa gång vi ses. Jag är så glad över att äntligen fått träffa dig, pappa, Shelby och Madison. När jag fick veta att jag var adopterad och kidnappades från er som liten så vändes mitt liv upp och ner. 

Allt började med den där hemläxan, jag skulle berätta om mig själv och mitt liv. Jag visste att jag var adopterad men jag visste ingenting om mitt förflutna. Det kändes jobbigt, som att inte veta vem jag var. Mina adoptivföräldrar försökte nästan dölja någonting för mig. Varje gång jag frågade mina adoptivföräldrar om adoptionen så slutade det oftast med bråk. Mina adoptivföräldrar svarade alltid med samma sak, du ska få veta när du fyllt arton år. Men det är kändes allt för länge, vill dom inte hjälpa mig så får jag väl ta reda på allting själv. 

Plötsligt fick jag en konstig ide och jag sökte på Missing Children på datorn och hittade mig själv. Först var jag ju inte säker på att det var jag men jag blev nyfiken då datumet som visade när flickan på sidan hade försvunnit stämde med datumet i mammas dagbok. Namnet var däremot inte mitt. Fickan på sidan hette Martha Lauren Purditt, inte visste jag då att det var mitt riktiga namn. Blev också osäker då det stod att jag var född i en liten stad i USA, jag bodde ju i England. Och födelsedatumet var bara några dagar fel.

Att få reda på allting var inte lätt. Jag lurade mina adoptivföräldrar att vi behövde åka på en semester till USA och bad om att Jam skulle få följa med. Jam och jag rymde från mina adoptivföräldrar vid flygplatsen och reste runt i hopp om att hitta något som kunde föra oss till dig. Vi fick klara oss helt på egen hand och var med om massor av konstiga saker vi aldrig trodde vi skulle få uppleva. Jag var ofta rädd och undrade vad jag hade gett mig in på. Något som också var jobbigt var att hålla koll efter Sonia Holtwood, kvinnan som kidnappade mig och också många andra barn och sålde vidare till barnlösa föräldrar som var villiga att betala pengar. Sonia Holtwood som försökte döda mig och Jam två gånger när vi var ute på rymmen i hopp om att hitta dig. Har aldrig varit så nervös förut som jag var när jag tog första steget på trappan och ringde på dörrklockan där du bodde. Dom dagarna jag tillbringade med dig, Sam, Shelby och Madison medans mina adoptivföräldrar satt inne på förhör fick mig verkligen att tänka. Tankarna for fram och tillbaka i mitt huvud och jag tänkte ofta på hur det skulle ha blivit om jag och Jam aldrig gett oss av för att finna dig.

Dumt nog tänkte aldrig på vilka konsekvenser som kunde uppstå om jag hittade er. Jag är ledsen för det som mina adoptivföräldrar och ni fick utstå på grund av det jag gjorde. Men jag kände att jag behövde verkligen få veta vem jag egentligen är. Hoppas ni alla har det bra, syns snart! 

                                                                                               Kram, Lauren
                                                                               

 /Emilia Luthman

Rätt att döda


Medellín 2012        

Hej Alberto,

När jag vaknade på morgonen så mådde jag inte bra alls, effekterna från den lugnande medicinen sen gårdagens jobb är fortfarande i effekt och nästa jobb så tänker jag inte använda någon medicin alls jag är lugn nog utan den. Jag gick ut och hälsade på Gálan när jag såg honom, när jag till slut kom till torget så såg jag ingen Dodge Viper och jag kom på att jag hade vaknat tio minuter tidigare idag så jag satte mig ner och väntade.

Det var väldigt varmt den dagen och mycket ljud från folket på gatorna. Helt plötsligt hörde jag ett skrikande däckljud och jag hoppade till lite, med en kraftig sladd svängde den gröna Dodge Vipern in på torget och skruvade ner rutan och Manu stack ut huvudet. Kom igen! ropade Manu. Jag joggade till bilen och hoppade in, han lutade över sig för att ge mig den lugnande medicinen men jag ryggade och sa åt honom att jag skulle klara mig utan lugnande den här gången. Manu höjde ögonbrynen och frågade om jag var säker och jag nickade, jag tänkte inte må dåligt hela nästa dag. Bilen sladdade ut ifrån torget igen och åkte ut från staden.

Hela bilresan tänkte jag på hur min farbror Jairo hade misshandlat min mamma och jag blev argare och argare för varje minut. Jag märkte inte riktigt hur lång bilresan var jag var liksom i min egen värld, när vi kom fram märkte jag att vi var på toppen av berget runt staden. Luften var alldeles ren utan avgaser och jag tog några djupa andetag och njöt av allt jag glömde varför jag egentligen var här. Den silvriga Jeepen svängde upp på den smala grusvägen och jag greppade tag i hölstret där pistolen satt och andades in igen. Då såg jag vem det var som klev ut ur bilen det var El Fantasma min chef, han berättade om hur han visste att min farbror Jairo hade misshandlat min mamma och hur han ville tacka mig för det.

 El Fantasma knackade på bilrutan och så blev en person med en påse över huvudet utknuffad. Den silvriga jeepen åkte iväg och jag stod kvar ensam med mannen med huvan. Jag gick fram för att ta av honom påsen och jag blev chockad när jag såg vem det var, Jairo! När Jairo såg att det var jag så spottade han mot mina fötter och ilskan steg upp i huvudet på mig, han skulle dö. Jag hade väntat på den här stunden länge och jag förde pipan mot Jairos tinning och mumlade för mig själv: Nu är det dags.

Adíos Alberto.

Spela för livet


Hej Amai,                                                                20-11-2012 Sydafrika

Nu ska jag berätta vad som hände i byn. Jag och mina kompisar var mitt uppe i en fotbollsmatch när soldaterna dök upp i byn och stoppade matchen och sedan tog över byn. Soldaterna skadade alla som bodde här och till slut blev alla dödade. Men jag och min handikappade storebror Innocent gömde oss i buskarna. Soldaterna hade gjort illa min bror.

Jag och min bror var tvungna att fly så vi skulle gå till kommissarie Washington. Vi känner honom väldigt bra och han kan nog hjälpa oss. Men innan vi skulle gå dit ville Innocent har sin bit-box så jag sprang och hämtade den men när jag skulle springa tillbaka såg jag Amai och Dassmorfar döda. Jag kunde inte säga något till min bror för då skulle allt bara bli värre så jag lät han lyssna på sin radio medan vi gick en lång väg till kommissarie Washington.

 När vi kom fram så hjälpte han oss till Sydafrika men vägen dit var inte lätt. Jag och min bror var tvungen att åka i en lastbil till Beitbridge där vi skulle ta oss till Afrika. När vi kom fram så var vi tvungen att leta efter Mai Maria för att vi inte hade råd med taxi eller något liknande. Vi gick en lång väg tills vi kom fram till Mai Maria och hon skulle hjälpa oss över en flod till Sydafrika. Vi övernattade i ett hus hos Mai Maria sen på morgonen kämpade alla som ville ta hjälp av Mai Maria över floden och sedan gick sina vägar till Sydafrika. Lennox hjälper oss igen en skog fullt med djur som t.ex Lejon, elefanter, tigrar osv. Vi fick springa i två timmar utan att stanna i skogen och det gjorde ont i fötterna men vi kom ut till slut. Jag och min bror fick vänta på att en lastbil skulle åka förbi och det gjorde det också. Det kom en last som hade tomatodlingar att jobba med och det gjorde jag och min bror. 

Vi fick mat och pengar varje månad om vi jobbade mycket hårt. Jag tycke att livet var perfekt just nu, jag har friheten, mat, pengar och fotboll ingenting kan bli bättre en såhär.

Med mycket vänliga hälsningar Amai  /Nophon

torsdag 22 november 2012

Jag är Zlatan Ibrahimovic


Hej Helena,                                                                                     Barcelona 2012


För fyra veckor sedan så ringde Mino till Barcelonas ledning när dom var på väg hem till Barcelona och Mino fixade ett möte med dom. Samma dag så blev det möte och det höll på i  några timmar och efter mötet så kom Mino ut och berättade för mig att jag var klar för Barca. Efter två dagar åkte vi till Barcelona, när jag kom fram dit så var det kaos. Fans och journalister var där. Jag förstår om ni tycker att det känns jobbigt när journalister och fans sover utanför huset. Hälsa till farsan, Sanela, Keki och morsan att jag är ledsen att dom inte vågar gå ut på grund av folk inte lämnar dom ifred.

Dagen presenterade dom mig på arenan Camp Nou. Det var minst 60 000 människor där, dom tog ut mig bakvägen på flygplatsen och kördes med en säkerhetsbil till arenan. Vi skulle först ha en presskonferens, det var säkert 200 journalister där, det var trångt samt oroligt. Alla undrade varför jag aldrig kom och på avstånd hördes det att rösterna blev allt mer hetsiga. Vi kunde ändå inte gå in för Eto’s strulade med Inter in i det sista och Barcelona väntade med på en slutgiltig bekräftelse på affären, vi satt bakom scenen och väntade men till slut sa Mino att vi skulle gå in. Efter presskonferensen stack jag och bytte om till mina Barca kläder, nummer nio som Ronaldo hade haft i klubben. Arenan kokade och det var ungefär 60 eller 70 tusen människor i arenan.

Några dagar senare var jag hos doktorn och genomförde en läkarkontroll och han undrade om jag hade ont någonstans och om mitt svar var att det gjorde ont i handen och läkarn röntgade handen och det visade sig att det det var en spricka i den. Jag har pratat med Guardiola, min tränare han är trevlig. Han säger som alla andra att jag måste bli frisk och vi har bestämt att jag ska opereras på en gång. Jag känner mig orolig och jag vet inte hur länge det ska ta nu efter operationen för den ska  läka helt. Igår operera kirurgen min hand och han satte in två stålspikar i handen för att frakturen ska läka fortare. Idag ska  jag åka till Los Angeles på träningsläger.


Hejdå, vi ses snart/ Zlatan


/ Linn

Carrie Diaries


Carrie öppnar bildörren med ett hårt ryck! Glädjen och känslan av befrielse bubblar inom henne. 
-Hej! ropar Carrie glatt till sin bästa vän Musen när hon sätter sig i bilen.
-Hallå där kompis! Är du redo? säger Musen lika glatt tillbaka. Det är klart hon är, det här har hon sett fram emot över en vecka nu. 

Musen slår på radio på högsta volym samtidigt som dom rullar ut på motorvägen och iväg mot konserten. Carrie känner sig så lycklig men samtidigt chockad att hon lyckades lura sin far. Han har ingen aning om att dom ska på Two-Step-konserten och inte Hartfordteatern med skolan. Hennes pappa tycker inte alls om Sebastian så det är därför dom måste hålla det hela hemligt. Det är äntligen nu hon ska få träffa honom, hon har aldrig riktigt tänkt på att det ska hända, trodde aldrig att hon skulle vara så här nervös. Tänk om han inte kommer? Tänk om han bara drev med henne och vill göra henne till åtlöje eller om hans känslor inte är detsamma som förut?. Hon tittar på musen som är helt försjunken i musiken på radion och det får Carrie att lugna sig.

Sebastian har inte drivit med henne. Hans bil står där på parkeringen när dom kommer fram. De kliver ur bilen och och nu börjar genast hennes hjärta att klappa snabbare. Musen slår upp dörren till klubben där dom skulle mötas och Carries blick glider snabbt till Sebastian. Han är lika snygg som vanligt om inte ännu snyggare just idag. Hon ska precis rusa fram och ge honom en kram och berätta hur mycket hon saknat honom när hon ser att någon sitter bredvid honom. Det är en tjej. Det är hennes andra bästa vän Lali! Vad gör hon här? Musen verkar också har sett vem det är som sitter bredvid honom för hon tittar på Carrie med en förvånad min och rycker på axlarna. Carrie ser att Lali vänder sig om och deras blickar möter varandra. Lali rör inte en min. Hon vänder sig bara om igen samt viskar  något i Sebastians öra. Vi går sakta fram till baren där dom sitter. 
-Hej! säger Carrie alldeles för entusiastiskt. Sebastian och även Lali tittar på Carrie som att hon precis har gjort bort sig totalt men han får ändå fram ett mottagande svar.
-Hej! Är allt bra med dig Carrie?
Carrie hamnar i något som verkar som chocktillstånd. Den här reaktionen var inte vad hon förväntade sig. 
-Jo, det är väl bra..., det är det enda svar som hon kan klämma fram.
Lali hoppar in i konversationen och frågar lite ytligt hur det är med Dorrit.
-Det är bra med henne, pappa är fortfarande orolig av sig på något sätt men det kommer ordna sig med tiden.
Lali ger Carrie ett leende som svar. Carrie kan inte få bort tankarna ur huvudet varför Lali sitter här med Sebastian, dom har aldrig vart särskilt nära vänner. 

Medan musen har gått iväg på toaletten så tar Carrie tillfället i akt att prata med Sebastian. Hon försöker komma på något bra och intressant att säga men det står helt stilla i huvudet. Tillslut kommer hon på. 
-Du..jag är ledsen att jag inte kunde ringa dig förut och berätta om Dorrit men antar att Musen redan har berättat?
Sebastian tittar på henne. 
-Det är ingen fara, det var faktiskt Lali som berättade för mig säger han lugnt. Carrie orkar inte haka upp sig på att det just var Lali som hade berättat för honom. Hon bestämmer sig istället för att beställa en drink.

En drink blev till fler drinkar och klockan började närma sig 11 då hon hade lovat pappa att vara hemma. Musen tar tag i Carrie som står i mitten av dansglovet. Carrie dansar för fullt och drömmer sig bort. Hon har inte hunnit att lägga märke till att Sebastian och Lali sitter djupt inne i en diskussion om deras framtid.
-Vi måste åka hem nu Carrie! skriker Musen rakt i örat på henne.
-Men jag har ju så roligt! Vi kan stanna en låt till? Snälla?
Carrie är helt borta i musiken, bandet och drinkarna. Men hon ändrar sig snabbt när hon får syn på Sebastian och Lali som nu har utvecklat sitt samtal med mer skratt och romantiska blickar. Musen drar iväg Carrie till baren så att hon ska få återhämta sig. 
-Klockan är alldeles för mycket Carrie! Vi måste åka nu!
-Jaja.. svarar Carrie kort. 
-Vi måste tyvärr gå nu säger Musen till Sebastian och Lali som inte verkar vara nå bekymrade över det. 
-Okej, ja ni får ha det så bra! ropar Sebastian och Lali nickar instämmande.

Musen släpar ut Carrie ur klubben och fram till bilen. Alla möjliga tankar flyger runt i huvudet på Carrie. Det är något skumt med Sebastian och Lali. Dom tillsammans är skumt.
-Vänta! skriker Carrie plötsligt.
Hon rycker sig ur Musens grepp och är på väg in igen när hon ser det som hon var mest rädd för genom fönstret. Där sitter dom på två barstolar och båda har den där speciella glimten i ögonen och kysser varandra. Carrie bryter ihop av gråt på marken och känner snabbt hur Musen kommer fram och håller om henne. 
-Han är en idiot! Har alltid vetat det innerst inne säger Musen med en aning arghet i rösten.
Dom sätter sig i bilen under tystnad och Carrie stänger dörren med ett hårt ryck! Glädjen och känslan av befrielse finns inte kvar längre.
// Ida

onsdag 21 november 2012

Beautiful dead - Arizonas bok


                                                                                                                  Köping 21 november 2012
Kära Phoenix,

När du väckte mig inuti den gamla övergivna ladan. Så kommer jag fortfarande ihåg det du sa till mig, att Hunter och Arizona är borta. Vi gick ut på den gamla samt trasiga verandan. Vi såg solen gå upp, just då så såg vi Summer komma springande med sina långa ben och sitt gyllene hår från kullen. När hon kom fram till oss så sade hon att det var tre hästryttare uppe vid Angel Dawn. Donna samt Lee hörde också vad hon sa, dom kom ut från det gamla huset och gick ner från den bruna altanen. Ni sa till mig att stanna, men jag stod bara kvar ett tag tills ni fyra hade sprungit en bit uppför kullen.

Plötsligt kände jag den välbekanta brisen svepa förbi. Det gjorde hästarna också, dom kommer bli ordentligt skrämma insåg jag. Det tre ryttarna kämpade för att hålla hästarna lugna. Hästarna vända ryggen mot vinden. En av hästarna ställde sig på bakbenen den var brun och vitskäckig. Vingarna flaxade och virvlade upp ett kraftfält som skrämde vettet ur hästarna. ”Sluta” skrek jag till dig. Du hörde mig och skrek till Summer, som nickade och klev några steg tillbaka. Lee och Donna hade inte hört någonting, dom jobbade på egenhand.

Dom pressade hårdare mot hästarna och ryttarna och drev dom ännu längre bortåt. Vi sprang ditåt alla tre men det var för sent. En av ryttarna tappade tyglarna och hästen skenade iväg. Den andra hästen var en prickig appaloosa, den började bocka och galopperade efter den första hästen. Tredje hästen var en fux, den stod kvar en liten stund på samma plats samt gnäggade skräckslaget. Efter ett tag stegrade hästen sig och ryttaren kastades bakåt. Hästen galopperade iväg längst kullen och ryttaren låg kvar stilla på marken. 

Alla vi fyra sprang även fram till henne, men hon var medvetslös. Hennes arm var bruten såg vi. ”Vad tänkte ni på med att köra vingslagen? när det går hästar här” sa jag till dig. 

Därefter vaknade hon, hon såg livrädd och blek ut. Jag sade till er att försvinna härifrån så att hon inte skulle upptäcka er. Direkt efter dom hade gått, tog jag min telefon ur jeans jackan och ringde 112. Jag sa att en ambulans skulle komma hit till Foxton Ridge, och att dom skulle skynda sig.

Jag hade panik om vad som skulle hända med ryttaren, och med dig och alla dom andra. Tänk om hon hade sätt er? eller att hon kom ihåg allt som hade hänt? Det kändes som att allting var mitt fel, men det var det ju egentligen inte.    Hälsningar Darina,

/ Hanna

tisdag 20 november 2012

Andas samma rytm som du

Hej Lasse,                              Sverige 2012                                                                                                                                                       Jag har dragit hemifrån och kommer inte komma hem på ett tag. Men jag skriver till dig för att jag vill att du ska veta varför jag har dragit, varför jag inte kommer komma hem och för att du är min pappa. Mitt liv är upp och ner, allt började när mamma åkte till Spanien. Dessutom hoppades jag hela tiden att mamma skulle komma hem och att ni skulle bli sams och sluta bråka. När mamma väl kom hem trodde jag allt allt skulle lösa sig men det hela blev bara värre. Varför fortsatte ni att bråka? Varför struntade du i mamma? Det är ditt fel att allt blev såhär, att mamma stack och att hon nu aldrig kommer komma hem.



Jag förstår inte hur du kunde vara så dum. Du hade själv sagt till mig att du ville att allt skulle lösa sig mellan dig och mamma och att vi skulle bli en normal familj. Men istället fortsatte ni bråka och du bara strunta i mamma. Mamma var inte arg på dig, hon blev ju ledsen. Förstod du inte det? Tillslut drog mamma igen och nu får jag aldrig mer se henne. Allt är ditt fel pappa, precis allt är ditt fel!



Alla andra har det så bra. De har familjer, folk som bryr sig om dem, bra vänner och så vidare. Men vi, vi har det inte bra. Även fast du tror att allt är bra så är det inte det. Ser du inte att jag mår dåligt över att mamma har dragit här i från? Dessutom har jag knappt några vänner. Eller jag har vänner men jag har inte någon vän som jag kan berätta allt för och prata med. Det finns ingen som bryr sig om mig. Inte du, inte mormor, inte mamma, ingen. Du försöker få det att se ut som att du bryr dig men tro mig , jag ser att du inte bryr dig det minsta. Har ju verkligen ingen som jag kan prata med.



Önskar jag var som dom andra. Jag vill vara normal. Med normal familj och normala vänner som jag kan prata med. Men jag känner mig inte som alla andra. Jag känner mig inte normal. Har varken normal familj eller normala vänner som jag kan prata med. Tror faktiskt att jag inte är normal. Pappa det är därför jag har dragit här i från och det vill jag att du ska veta. Jag vill bara vara med mig själv ett tag framöver och bara tänka igenom allt som har hänt. Jag lovar att jag kommer komma hem sen men inte nu på ett tag. Försök inte hitta mig. Jag kommer hem när jag själv vill.



Med vänliga hälsningar, Eva
  // Natta ;D

Emanuel Hat & Kärlek


Emanuel hat & kärlek

Emanuel ska snart bli pappa, eftersom att en tjej som heter Lina har förfört honom på fyllan och nu är hon gravid. Han har redan en tjej Helena, dom två passar bra ihop, men det är bara att Emanuel är lång och att hon är kort. Dom hade det bra innan Lina kom in i bilden, iallafall så är Lina med barn och Emanuel snart ska bli pappa. Mitt i allt så uppför pappa Roger sig konstigt, han börjar tänka mer på mode och städar huset som alltid har varit stökigt. Emanuel pratade med sina kompisar Simon och Oskar om det här och dom börjar misstänka att pappan håller på att bli homosexuell. Medan det sedan visar det sig att pappa Roger skaffat en ny tjej, då blir Emanuel glad för att hans pappa har blivit kär igen. 

Senare kommer bomben kommer igen när han ska berätta för Helena att Lina är gravid med hans barn. Hon blir såklart arg och springer iväg, han har redan fått så många chanser av Helena han får nog inga fler. Han har iallafall bestämt sig att finnas för Lina under graviditeten. Han vet inte så mycket mer än att han tror bara på vad lina säger kanske är det bara så att Lina också är lite kär i Emanuel och vill ha honom för sig själv. Det visar sig iallafall att hon har ljugit om graviditeten för att Emanuel skulle få känslor för henne, det var en ganska misslyckad plan. Sedan säger Emanuel att han aldrig vill höra något mer av Lina och går sin väg. 
Dagen efter allt träffar han på Helena på stan och förklarar allt och det inte var hans fel, men Helena tror inte på honom så hon vill inte bli ihop igen. Då kommer Emanuel med förslaget att dom kanske kunde vara vänner och se hur det går, det går Helena med på. Senare nån månad igen så är Emanuel ihop med Helena igen och det flyter på som vanligt, utom att Lina är lite svartsjuk på Helena och blir arg när hon ser Emanuel och Helena tillsammans. Dom försöker bara ignorera allt och fortsätta som vanligt som fungerar i slutändan när Lina har tröttnat. 

//Alexander

måndag 19 november 2012

Geniet


Stulen topphemlig dataprogram har hittas 

Det topphemliga dataprogrammet som blev stulen har nu hittats tack vare FBI,Kontraspionaget plus två barndeckare. Boven i det hela var Dr Muller som försökte sälja dataprogrammet till den som erbjöd mest pengar till honom. 

Muller försökte få tag på programmet genom att ta Jefferson Knox som hade programmet men utan något resultat. Knox hade gett programmet till barndeckarna Peter och Petra som inte visste att de hade fått det. De blev misstänksamma när de fick ett brev från Jefferson där det stod att han hade blivit tagen som gisslan av tandläkaren och spionen Dr Muller.

Senare kom FBI på att de visste någonting om detta och kontaktade deckarna då kom de på att de hade programmet hela tiden efter detta bestämde de en byte mellan Jefferson och det hemliga programmet på Empire state building vid midnatt.Under bytet blev Muller ned slagen samt arresterad av kontraspionen Nancy men blev överlämnad till FBI för att kontraspion bolaget var efter den han skulle sälja programmet till.

En skurk som kallas för Zafir ingen information om hans riktiga namn, identitet eller om han har blivit arresterad har givits till allmänheten. Polisen kommer nog att ge mer information om detta och Mullers rättegång under veckan. 

Efter att Jefferson Knox blev utsläppt så friade han till sin flickvän och barndeckarna fortsatte sin semester. Ingen blev skadad eller dödad under operationen förutom Dr Muller som fick en batong slaget på sitt bakhuvud men han överlevde. 

Hossein Ayoubi Mobarhan 

onsdag 14 november 2012

Skuggvandare


                                                                                             2009-01-04, Ångerfallet 
Kära Liam!  

Jag är väldigt ledsen över det som hände. När vi satte oss på skotern, åkte ner på sjön och bort mot skogen.

 Precis då när vi klev av skotern uppe på berget och jag såg fotspåren vi inte visste var det var, varg eller lo. Jag sa åt dig att stanna kvar och jag gick iväg för att leta. Du fick termosen med varm choklad för att inte bli kall.

När jag kom tillbaka och den stora gråa varg liknande typen gick upp på två ben. Jag såg hur rädd du var. När jag avlossade första skottet och tillslut efter något skott till avled den.
 Känslan när jag sa till dig ‘han är inte ensam’.

 Vi satte oss på skotern, och jag körde så fort jag kunde. Du sade ‘dom kommer bara närmare och närmare’. Då försökte jag köra fortare men det gick inte. Efter det såg jag sjön där lite längre ner. Då tänkte jag vi klara detta.

 Precis då small det och allt blev svart. När jag vaknade till och såg att jag kört på en sten med ena styrbladet på skotern och gjort så vi flugit av, då kändes det inte så bra.

Att var borta var värst, din hjälm låg i snön och det var massa tass avtryck runt där din kropp legat. Varulvarna har tagit dig. Vi skulle aldrig ha åkt upp till berget, eller till grannarna som dom kallades. Mamma kommer ha ihjäl mig när hon får veta vad som hänt, att du är borta.

Förlåt Liam det var verkligen inte meningen.

Kram, från Rasmus

(Jonathan)

Silverhästen

Köping 14/11-2012

Hej Dorissa,

Igår fick jag ett brev av mamma. Hon bad mig läsa det, och jag gjorde det. När jag förstod vad jag skulle göra blev jag så arg att jag inte kunde kontrollera mig. Det är inte Cornelius som ska bli utkörd härifrån, det är jag. Hennes egen dotter skickar hon iväg ut i landet. Jag har ju inte ens fyllt tretton! 

Jag vet själv att jag och Cornelius inte funkar bra ihop, som vi borde, eftersom han är min styvpappa. Fast att jag ska byta hem, landskap och omgivning bara för det, det är för mycket. Du kan inte förstå hur ledsen och besviken jag är på mamma, och Cornelius som säkert ordnade allt det här. 

I morgon åker jag, Svarten, som är Cornelius vän sedan en tid tillbaka, kommer med en kärra och ska hämta mig, sedan åker vi till Idafors. Vi räknar med en veckas resande. Där kommer jag få jobba och vistas med dom andra fosterbarnen, som jag inte vill. 

Till Färgargården i Idafors tar jag endast med mig en filt, en kopp, några kläder och en handskriven bok som jag fick av Ted, vår kock. Om han skulle vara min styvpappa skulle jag vara mycket lyckligare, han är så snäll och förstår mig bättre än Cornelius. Men det är trots allt mamma som väljer och då är det som det är. 

Hoppas att jag kommer få träffa dig någon mera gång. Varje dag har Silverhästen runt halsen, vart jag än går. Aldrig kommer jag ta av den! 

Hoppas du har det bra! 

Kramar Tess

/Pao

Hungerspelen - Suzanne Collins

Flicka offrar sig för sin syster inför Hungerspelen


Distrikt 12. När Primrose Everdeen,14, blir uppropad till att delta i den 74:e upplagan av Hungerspelen i direktsändning hände det som ingen trodde någonsin skulle hända. Katniss Everdeen,17, som är syster till Primrose anmälde sig som frivillig spelare. Tillsammans med Peeta Mellark, en bagarpojke från Sömmen, skickas Katniss till huvudstaden för att tränas,stylas om och sedan skickas in på arenan med 22 andra deltagare. Bara en kommer ut.


Allt börjar i Distrikt 12. Alla gör sig klara inför besöket från huvudstaden som alla varje år fruktar för. Flickor och pojkar i åldern tolv till tjugo klär upp sig fint i sina slåtterkläder, badar samt borstar håret. Saker man inte brukar göra i Distrikt 12. Saker man inte har råd eller tid med att göra. Klockan två samlas alla på torget som ligger i mitten av distriktet. Torget är egentligen för litet för alla 8000 invånarna men alla lyckas tränga ihop sig. Regeringen har ställt upp en stor scen i mitten av torget samt många stora tv skärmar så ingen ska missa vad som händer. Det är obligatoriskt att vara på torget och dom som inte kommer kastas i fängelset. Alla ungdomar sorteras i grupper: Pojkar,flickor samt efter ålder. Borgmästaren för Distrikt 12 inleder det hela med att berätta om Panem, landet som reste sig ur askan av det som en gång kallades Nordamerika. Han fortsätter prata om katastroferna, stormarna, torrperioderna och andra klimatproblem som format landet vi har idag. Ingen verkar lyssna så han avbryter sig själv och ger ordet till Effie Trinket, kvinnan från huvudstaden med en märklig klädstil och en stor rosa peruk som verkar sitta på sned, som ska dra namnlapparna. Hon läser upp ett brev från huvudstaden men fattar sig kort och innan hon drar den första lappen säger hon,med sin snobbiga huvudstadsdialekt, ramsan som alla från huvudstaden säger inför Hungerspelen: ”Glatt Hungerspel! Och må oddsen ALLTID vara er gynnsamma!”. Effie går fram till skålen med namnlappar. Tusentals flickors namn finns i skålen men bara en blir utvald. Primrose Everdeen. 

Den lilla flickan från distriktets fattigaste del Sömmen som är trevlig mot allt och alla. Ingen tycker något ont om henne. Det är hon som blir den utvalda. När Primrose sakta går mot scen hör man ett hjärtskärande skrik från publiken. Skriket kommer från Katniss. Hon börjar springa fram till sin syster som stannat framför den lilla trätrappan. Systern behöver inte tränga sig igenom alla ungdomar, dom har särat på sig och gjort plats för henne. När hon kommer fram ställer sig vakterna i vägen men hon lyckas slita sig loss och skriker sedan det ingen trodde skulle någonsin skulle sägas.

”Jag anmäler mig som frivillig!” Inte ett ljud hörs. Sedan kommer ett skrik följt av tårar från den lilla systern. Primrose försöker ta sig fram till sin syster men vakterna hindrar henne. Ur folkmassan kommer en lång, muskulös kille och bär bort den lilla sprattlande flickan. Han berättar senare att han är familjens vän Gale. Katniss rätar på ryggen och går upp på scen där en över exalterad Effie står och väntar. Hon kramar om Katniss som inte kramar tillbaka och alla såg nog hur obekväm hon var. ”En stor applåd för våran första frivilliga deltagare, Katniss Everdeen!” säger Effie med sin gälla röst. Ingen applåderar. Istället inträffar ännu en oväntad sak. En efter en för alla tre fingrar mot munnen och sedan håller dom upp dom mot himlen. Det är en gest som görs vid begravningar här i Distrikt 12 för att ta farväl av den avlidna. Det är dödstyst. Inte ens Effie kommer med nån kommentar, hon står bara med hakan i backen. Efter tio tysta sekunder går hon fram till skålen med pojkarnas namn. Hela publiken håller andan samtidigt som hon kvickt drar upp en lapp. Hon trippar fram på sina höga rosa klackar till mikrofonen, knackar på den med pekfingret för att se att den är på och sen harklar hon sig högt. ”Peeta Mellark”.

Peeta Mellark. Bagarpojken från Sömmen som ingen lägger speciellt märke till. Han går sakta mot scenen i hopp om att någon av hans fyra bröder ska ta hans plats, men ingen gör något. Föräldrarna till den dödsdömda pojken börjar inte ens gråta. Alla vet om att hans föräldrar är elaka mot honom så därför bryr dom sig inte. När han kommer upp tvingar Effie dom att hälsa på varann, trots att det syns tydligt att ingen av dom är bekväm med det. Kanske beror det på att det inte är något roligt ställe att träffa nya människor. Deltagarna förs bakom scenen och in i ett rum där dom ska få träffa sina anhöriga en sista gång innan dom förs till träningslägret. Dom får endast två minuter med varje familjemedlem. Jag är sist in och får 1 minut för en intervju. Intervjun börjar med att jag frågar Katniss hur hon tänkte. ”Jag vill inte att min syster ska dö på arenan, hon hade inte klarat sig i tio sekunder.” Kort och enkelt. Jag frågade hur det vart med mat, för utan mat skulle hennes familj dö och det är Katniss som fixar maten i familjen. Det är väldigt dåligt med mat i Distrikt 12 och en fin middag består av soppa på ekorre och om man har tur även en liten brödbit. Alla vet att Katniss och hennes kompis Gale tjuvjagar utanför stängslet men ingen vill tjalla då deras mat ofta består av deras fångst. ”Peetas pappa har lovat att ge henne en brödbit varannan dag och hon har en get som kan ge henne ost och mjölk”. Till sist frågar jag hur hon tror att hennes chanser ser ut inne på arenan. Jag ser tårarna komma i hennes ögon så jag tackar för mig och lämnar rummet.


Thea Axelsson 

14 November 2012

torsdag 31 maj 2012

Kitty och den persiska kattens gåta


Gillian och Arnies plan gick inte som dom tänkt sig. Deras plan var att stjäla diamanter för att sälja dom för stor summa. Gillian hade fått jobb som kattskötare på en utställning och tänkte utnyttja katterna för att gömma diamanterna. Hon placerade diamanterna på Desdemonas halsband. Sedan stal hon katterna för att ta diamanterna. Hon gömde katterna på ett motell och i en bur i baksätet på bilen. Men Gillian ville ha diamanterna och pengarna för sig själv och inte dela med resten av sina kompanjoner, så hon gömde dom i en liten kattleksak.
-Åh nej! Polisen! skrek Gillian. Arnie snodde runt. Gillan ryckte till sig en rostig målafärgsburk och kastade den mot Arnies huvud. Arnie ramlade ihop på golvet. Gillian vände sig åt Kittys håll och kastade färgburken mot henne. 

- Ta emot! ropade hon och sprang med ett elakt leende mot utgången och ut från det gamla magasinet. 
Kitty såg något på golvet som blänkte. Gillian hade tappat sina bilnycklar. Kitty kollade ner mot ån och såg att Gillian stod och letade upprört efter sina nycklar. Kitty gick ner mot ån där Gillian stod och höll upp hennes nycklar framför henne.

- Letar du efter något? sa Kitty lugnt.
- Kasta hit mina nycklar, och dina, annars slänger jag ner katterna i ån, sa Gillian och tog sedan ut en bur ur bilen. Kitty slängde genast båda nycklarna åt Gillian.
- Tack, men jag hade ändå tänk att dumpa dom i ån, sa Gillian och svingade buren. Men helt plötsligt har en av katterna sträckt ut sin tass ur buren och rivit Gillian i ansiktet. Gillian släppte buren, katterna sprang iväg och Kitty efter katterna. Gillian sprang iväg på en stig längs ån. Kitty hör ljud av en bil. Det är George och Bess, Kittys bästa vänner.
- Spring efter Gillian! skrek Kitty och pekade mot stigen. George och Bess skyndade sig iväg efter henne. Kitty letar efter katterna, och plötsligt hör hon att Arnie kommer ut ur magasinet och skriker, han är väldigt arg. Kitty står under ett träd och plötsligt hör hon jamanden. Hon kollar upp och där sitter katterna. Kitty skyndar sig upp i trädet. Arnie kommer imot dom. 
- Schh. Kitty försökte tysta katterna. Arnie kommer närmre och då jamar en av katterna. Arnie kollar upp i trädet och ser dom. Dom hör syrener. Polisen kommer. Dom springer fort fram till Arnie och griper honom. Kitty hoppar ner för trädet med båda katterna och då kommer Bess och George släpandes på en arg Gillian.
- Överlämna henne till polisen, sa Kitty.

Polisen tar hand om Gillian och då kommer en av katterna fram till henne och river upp hennes ficka. Det ramlar ut en liten boll som man fyller med kattmynta. Kitty tar upp bollen och drar upp sömmen på den. Det ramlar ut massa diamanter.

- Det här ser verkligen inte ut som kattmynta, skrattar Kitty.
Gillian och Arnie åkte fast. Gillian skickades till England och fick ett mildare straff mot att hon skulle berätta om brottet och vilka som var inblandade. Hennes ursprungliga plan gick inte som hon tänkt sig, hon blev inte rik på diamanterna utan hon åkte fast och hamnade i fängelse. 

/ Bella

Jag är Zlatan


                       ”Zlatan Ibrahimovic”
Zlatan landar med planet, han har blivit såld till Ajax för deras största summa någonsin, åttiofem miljoner kronor.
Zlatan kördes ut till sitt lilla som klubben ordnat åt honom i Diemen, ett litet samhälle långt ifrån stan. Zlatan hade en säng från Hästens och en sextio tums teve och han spelade bara playstation och undrade vad som skulle hända. Kylskåpet var tomt, Zlatan var van att ta han om sig själv men han fick ändå aldrig känslan av att han kände sig hemma i det lilla radhuset. Han satt och ringde till nästan alla han kände och han fick till slut tag på Hasse Borg, Zlatans agent. Zlatan tänkte att dom kanske kunde göra en deal med Ajax och betala tillbaka senare. Han behövde mat och pengar. Men Hasse Borg svarade med att man inte kunde göra så. 
Zlatan hade bilproblem också, han hade en Merca Cabriolet som var svenskskyltad. Han fick inte köra med den i Holland. Zlatan sålde Mercan och beställde istället en annan Mercedes, en SL 55:a, och det gjorde honom inte rikare precis. 
Zlatan satt nu i Diemen pank och hungrig och fick höra från sin farsa att han var en idiot som bara gjorde av med sina pengar. Zlatan kom att tänka på Maxwell. Maxwell var också ny i Ajax. Zlatan ringde Maxwell och dom både bestämde att Zlatan skulle få bo hos Maxwell. 
Maxwell bodde i Ouderkerk, ett litet samhälle med nästan bara sju-åtta tusen invånare. Där bodde Zlatan, sov på en madrass i tre veckor innan han fick sin första lön. Men Zlatan tyckte det var en bra tid, dom lagade mat tillsammans och snackade om träningen. Maxwell berättade om sitt gamla liv och sin familj, sina två bröder som han stod nära, men en av bröderna dog inte långt senare i en bilolycka. Zlatan tyckte det var fruktansvärt sorgligt, han gillade verkligen Maxwell. Zlatan kände att han fick ordning på sig själv hemma hos Maxwell och han fick tillbaka känslan av att det han var med om var helt fantastiskt. Zlatan inledde försäsongen bra, han gjorde mål mot amatörlagen dom mötte och gjorde massa tricks, precis som han skulle.
      / Emilia Luthman

måndag 28 maj 2012

Systrar i jeans- första sommaren


Pang! Så hade Carmen träffat fönstret precis där hennes pappa och hans nya familj satt och åt middag. Hon blev så ledsen när hon märkte hur bra han faktiskt trivdes med sin nya familj. Carmen var också så arg på honom för att han inte förvarnat henne om att han hade träffat en ny kvinna, och till och med hade flyttat ihop med henne och hennes två barn. Carmen som bara trodde att det skulle bli hon och hennes pappas sommar. Hon som hade rest hela vägen till Charleston.
Hon förstod inte varför han lämnat henne och hennes mamma när hon var sju år och sagt att dom skulle träffas lika mycket även fast han skulle flytta, eftersom han kom och hälsade på henne så sällan som tre gånger varje år.
Va det nått fel på Carmen? Eller på hennes mamma? Varför kunde han skaffa sig en ny familj så fort? Nu skulle hennes pappa gifta sig med Lydia också. 
Carmen ringer till sin pappa och berättar allt det där hon aldrig vågat berätta, att hon var jätte arg på honom för allt som hänt med hans nya familj. Han förstår att han gjort fel och ber om förlåtelse, Carmen hör på honom att han verkligen menar det. 
Hon känner ett hugg i bröstet när hon ser alla fyra stå där med så fina bröllopskläder. Hon själv har bara vanliga jeans på sig, men hon får ändå ett leende på läpparna när hon ser hur lycklig hennes pappa är. När själva vigseln är över kommer hennes pappa fram till henne, han var så glad över att få se henne. De stod i partytältet och hennes pappa kramade om henne en lång stund, och när hon kollade på honom såg hon att han hade tårar i ögonen. 
/ Alva ;)

onsdag 23 maj 2012

Cindy


Ann det är cindy ,  jag är ledsen att det blev så här . Men .. NÅGON gjorde så jag fick en allergichock , så jag ser förfärlig ut , en modell kan inte se ut som en ballong i ansiktet när man ska spela in en reklamfilm . Men denna NÅGON är min rival inom branschen , din andra lilla modell , Gayle . Du och Gayle är de enda som vet att jag har en nötallergi , antagligen hade hon i nötter i mina flingor , reklamflingorna . Hon har alltid varit avundsjuk på mig och mina framgångar , hon fick nog nu med reklamfilmen och allt . Hon ville få mig ur vägen , dock är det inte så lätt . Uppdraget skulle bli hennes , det var hennes plan . Det är bara mina tankar , men det låter rätt logiskt och troligt . 
 Jag kommer komma tillbaka när mitt ansikte har blivit bättre .  Hoppas att ni har tålamod nog att vänta på mig , jag vill inte förlora det här uppdraget . Det är min högsta dröm att få vara med i en reklamfilm som kommer visas överallt , det ska inte lilla Gayle få förstöra för mig . Jag har kämpat och kämpat , nu äntligen så har jag lyckats i branschen . Hoppas att du förlåter mig för att ni får vara oroliga och leta efter mig , jag kommer tillbaka . Cody tar hand om mig . Jag tänker inte säga var jag är , men jag kan säga att jag är vid liv och mår bra . Lägg inte ner tid på att vara oroliga . 

Kram , Cindy            

Kram från Alice!

Köping 23/5-12

Hej mamma!

Efter att du hade lämnat mig här hemma helt ensam så kom mormor till mig. Hon skulle hälsa på oss men det var ju bara jag som var hemma. Jag ljög för mormor och sa att du kommer snart men mormor förstod ganska snart att du inte alls kommer att komma hem. Jag fick bo här hemma helt ensam i en hel vecka. Jag hade nästan ingen mat bara några burkar med färdig mat som jag fick värma. När mormor hade förstått att du hade lämnat mig så berättade jag allt för henne och hon försökte ta reda på var du var men det gick ju inte. Varför sa du inte till någon var du var?

Efter några dagar med mormor här hemma så beslöt mormor sig för att hon skulle ta med mig hem till sig och så skulle ja få bo där. Jag kan ju inte bo helt ensam. Vi åkte tåg hem till mormor. När vi hade kommit hem till mormor så skulle jag packa upp men det ville inte jag för jag ville bo hemma, inte vid mormor. Jag tycker om att vara vid mormor men jag vill inte bo här. Det gick några dagar och mormor började ge mig uppgifter som jag skulle göra varje dag. Efter några dagar så såg jag en tjej. Hon bor granne med mormor och heter Bridget. Bridget och jag började prata om blev bästa kompisar. Jag berättade allt för henne och hon tyckte att du var dum. Men jag tycker inte att du är dum. Jag är inte arg på dig mamma jag är bara ledsen och besviken för att du lämnade mig helt ensam. Hoppas att du kommer hem snart så vi kan bo tillsammans igen.

 
Kram från Alice :)

// Natta :)

söndag 20 maj 2012

Överfallet



Thomas kommer hem från jobbet och öppnar ytterdörren och ser massor av blod överallt. Thomas ser är att Emma ligger på golvet alldeles närmast hallen blod överallt, Saga och Max ligger i vardagsrummet, dom lever.
 Thomas ringer till polisen och ambulansen, dom kommer till vårt hem. Samtidigt ringer Thomas till Emmas pappa Roland, han kommer hit. Han ser Emma bli bortkörd på en bår från huset, Max och Saga också. Nu hade Emmas mamma Eva också kommit, dom ropade till henne ”vi finns här för dig”.
 På väg i ambulansen åkte Emma till Uppsala sjukhus, Max och saga tog dom till Örebro sjukhus. Roland och Thomas åkte i en bil till Uppsala, när radiosändningen började hörde Thomas och Roland att dom säger att två  barn blivit mördade och att mamman hade livshotande skador, familjen var från Arboga. Thomas och familjen hade inte fått veta att Max och Saga hade dött förrän dom sa det på radion. När dom kommer till sjukhuset fick de veta att Emmas läge var stabilt, Thomas öppnar dörren in till Emmas rum och går in. 
// Linn

Heartlands ägare död i krasch


Heartlands ägare Marion död efter krasch med sin dotter Amy. Amy och Marion skulle åka och hämta en häst igår kväll. Regnet öste ner och ett träd föll mitt i vägen och innan Marion hann bromsa hade dom kraschat i trädet.
Igår kväll åkte Marion och hennes dotter Amy iväg för att hämta en häst. Amy visste att hästen stod där och ville visa den för sin kompis Soraya, men när dom kommer dit så ser dom att familjen som hade hästen hade flyttat och lämnat hästen kvar. Den hade blivit övergiven. Det var en regnig dag och hästen var väldigt skygg. Men som tur var ju Marion van med sådana hästar så hon löste det snabbt och fick ut hästen ur skjulet. Marion lastar in hästen med hjälp av Amy. Det blir halt på vägen och träden svajar. Marion kan inte se så mycket och då faller ett stort träd ner över vägen. Innan Marion hinner bromsa har dom kraschat in i trädet. Hästen klarade sig, men Amy hamnar i koma och Marion dog direkt på platsen. 
Michelle Gustavsson

Värsta brorsan


Bråket
Erik min storebror har träffat en ny kompis som heter Jesper. Han har blivit helt annorlunda han äter till exempel leverpastej istället för ost! Han har alltid hatat leverpastej. Det känns som min bror inte bryr sig om mig längre.
Nästa morgon försvann Erik till Jesper när alla skulle äta frukost. Jag frågade om jag fick följa med men han sa nej på en gång. Innan han sa något mer hade jag kastat mig på honom och slagit honom i magen så hårt jag bara kunde. Jag slog så hårt att jag fick ont i mina knogar. Min brorsas mage var stenhård, den var inte som min, mjuk. Erik blev ledsen och började gråta. Han rullade ihop sig till en boll på golvet. ’’ Res på dig’’, vrålade jag. ’‘Res på dig för fan’’ skrek jag igen ännu högre.
Men han låg fortfarande kvar. 
Då sprang jag in till mig och slog igen dörren allt vad jag kunde. Jag hade alltid fått varit med honom och hans kompisar. Men tydligen inte längre. Sedan gick Erik utan att säga ett ord, han bara tog cykeln och cyklade iväg. Mamma ropade på honom och sa att vi skulle äta middag sex i kväll och att han skulle vara hemma då, för att skolan började i morgon.
Hiwwo.

söndag 13 maj 2012

Bokpresentation - val av uppgift


När du har läst ut din bok är det dags för ett blogginlägg, skriv först i pages för att sedan göra ditt inlägg i Kabbes bokhylla. Denna gång har du tre olika uppgifter att välja bland. Hur vill du presentera din bok? Läs nedan och gör ditt val!
Ett brev
Du skriver ett brev är du låtsas att du är huvudpersonen, och skriver till någon annan karaktär i boken. 
Detta ska ditt brev innehålla, du berättar/beskriver: 
  • Ditt brev ska ha en hälsningsfras samt en avslutningsfras
  • En mottagare och en avsändare
  • Ort och datum 
  • Om den intressantaste händelsen   
  • Hur personen känner sig och tänker kring denna händelse
Novell
Du skriver en novell om en speciell händelse från boken, händelsen ska berättas av någon annan än dig d v s i tredje person. 
Detta ska din novell innehålla, du berättar/beskriver: 
  • Novellen ska skrivas i tredje person - inte jag-form
  • Du har valt en händelse som du berättar om, din novell ska koncentrera sig kring denna händelse
  • Du börjar din novell mitt i denna händelse
  • Miljön plus personerna beskrivs kortfattat
  • Slutet bör om möjligt knyta an till din start
Artikel
Du skriver en artikel där du berättar om en speciell händelse ur boken, en händelse som skulle kunna vara intressant för andra, tidningens läsare. 
Detta ska din artikel innehålla, du berättar/beskriver: 
  • Din artikel ska ha en passande rubrik till denna händelse 
  • Ingressen ska skrivas i fet stil - den ska sammanfatta det viktigaste om artikeln
  • En s k artikelförfattare d v s ditt namn
  • Du berättar om den valda händelsen
Lgr 11 Skriva 

Betyg E

Betyg C

Betyg A
Eleven kan skriva olika slags texter med viss språklig variation, enkel textbindning samt i huvudsak fungerande anpassning till texttyp, språkliga normer och strukturer. 
De berättande texter eleven skriver innehåller enkla gestaltande beskrivningar och berättargrepp samt dramaturgi med enkel uppbyggnad.
Sammanställningarna innehåller enkla beskrivningar och förklaringar, enkelt ämnesrelaterat språk samt i huvudsak fungerande struktur, citat och källhänvisningar.
Genom att kombinera olika texttyper, estetiska uttryck och medier så att de olika delarna samspelar på ett i huvudsak fungerande sätt kan eleven förstärka och levandegöra sina texters budskap.

Eleven kan skriva olika slags texter med relativt god språklig variation, utvecklad textbindning samt relativt väl fungerande anpassning till texttyp, språkliga normer och strukturer. 
De berättande texter eleven skriver innehåller utvecklade gestaltande beskrivningar och berättargrepp samt dramaturgi med relativt komplex uppbyggnad. 
Sammanställningarna innehåller ut- vecklade beskrivningar och förklaringar, utvecklat ämnesrelaterat språk samt relativt väl fungerande struktur, citat och källhänvisningar.
Genom att kombinera olika texttyper, estetiska uttryck och medier så att de olika delarna samspelar på ett ändamålsenligt sätt kan eleven förstärka och levandegöra sina texters budskap. 

Eleven kan skriva olika slags texter med god språklig variation, välutvecklad textbindning samt väl fungerande anpassning till texttyp, språkliga normer och strukturer. 
De berättande texter eleven skriver innehåller välutvecklade gestaltande beskrivningar och berättargrepp samt dramaturgi med komplex uppbyggnad. 
Sammanställningarna innehåller välutvecklade och nyanserade beskrivningar och förklaringar, välutvecklat ämnesrelaterat språk samt väl fungerande struktur citat och källhänvisningar. 
Genom att kombinera olika texttyper, estetiska uttryck och medier så att de olika delarna samspelar på ett ändamålsenligt och effektivt sätt kan eleven förstärka och levandegöra sina texters budskap