JAG VILL LEVA 

Jag har läst boken ”Jag vill leva” skriven utav Nina Lugovskaja men översatt av Wahlström och Widstrand. Dagböckerna är bevis på att det här är en sann berättelse, som de sedan sammansatte en bok som fick rubriken ”Jag vill leva”.

Tema- Historia.

Boken jag har läst är verklighets baserad, det vill säga att händelsen har hänt på riktigt, och den är skriven i dagboksform. Nina 14 år börjar skriva i sin dagbok under Sovjetunionen, det hela började med att hennes pappa blev arresterad av ryska poliser. Det var förbjudet att ens säga hur man tyckte om Stalin (han som styr Sovjetunionen). Så istället skrev Nina ner sina tankar om Stalin och hans bedömningar, som hon kanske inte borde ha gjort. Fyra år senare arresterades Nina och hennes familj till fem års straffarbete, med dagböckerna som bevis. 1993 tystnade Nina för alltid och hennes dröm om att bli författare blev aldrig uppfylld. Det är en väldigt kort sammanfattning av vad boken handlar om. En flicka på 14 år som berättar hur det var att leva under Sovjetunionen i sina dagböcker! 

Så jag skulle vilja påstå att budskapet med att Wahlström och Widstrand valde att översätta dagboken var för att vi utestående som inte var med/ levde under Sovjetunionen ska få oss en bättre och starkare bild om hur det var att bli arresterad och överhuvudtaget leva under den här tiden i Ryssland. 

”Jag vill leva” är en rysk motsvarighet till Anne Franks dagbok. Jag skulle vilja säga att Stalin och Hitler (som du kan läsa om i Anne Franks dagbok) var ute efter samma budskap. De var ute efter att alla skulle leva i deras religion och följa deras regler och gjorde då uppror emot de som inte följde, tyvärr blev flertal oskyldiga människor offer. Det är det som gör att böckerna får ett gemensamt sammanhang, har du läst Anne Franks dagbok? I så fall rekommenderar jag verkligen den här boken för dig, jag personligen har läst båda två och tycker dem är väldigt intressanta. Jag tycker att det blir mer spännande och intressant när boken är skriven utav någon helt ”vanlig” människa som inte har någon aning om att boken ska komma till försäljning efter döden. Det gör att den blir mer personlig, just att den är i dagboksformat också. Sen blir det extra spännande och man tänker till på ett annat sätt när man vet att händelserna har skett i verkligheten. 

Jag skulle sätta betyget fyra/ fem med tanke på att slutet inte är så bra. Sista anteckningarna skrevs den 3 januari 1937 och dagen där på beslagtags dagböckerna och Nina blir arresterad. Därför hade Nina ingen aning om att hon aldrig mer skulle kunna skriva i dagboken, och kunde då inte avsluta på ett bra sätt.

- Julia Persson 8c

Varför gråter inte Emma?

Jag har läst boken Varför gråter inte Emma. Författare av boken är Magnus Wennerholm och Emma Jangestig. Boken genre är deckare.

Det handlar om morden i Arboga då Emma och hennes två barn blir överfallna i deras hus. Max och Saga dör. Det är en berättelse hur allt går till. Magnus berättar om hur han upplevde det. När han kom till huset, när de låg på golvet i hallen. På vägen upp till Uppsala sjukhus när han och Thomas, Magnus pappa hör på radion att två barn har dött i Arboga. Emma berättar om Max och Sagas begravning och hur hon upplevde det. Emma berättade om hur det var efter allt som hänt. 

Emma är en stark person. Hon blir på hoppad i hemmet då hennes barn dör. Både Max och Saga. Emma klarar sig enormt bra och är en stark person. Om jag fick beskriva henne skulle jag säga enormt stark inombords, krigar sig framåt alltid.

Boken utspelar sig i nutid sedan berättar hon tillbaka. När dom är i bostaden ser det rörigt ut. ¨Det ligger blod överallt¨säger Magnus. Man får upp bilder i huvudet hur hallen där de ligger ser ut. 

Jag tycker om boken, jag fick veta vad som verkligen hände. Tidningarna kan inte berätta hur just de inblandade kände just under den extrema händelsen. Om jag skulle rekommendera den helt klart. Den är bra och läsa om man vill veta mera om vad som hände. den var enormt bra och om jag bedömmer mellan 1-5 så får den en 4a. 

Det känns som grundtanken i boken är sorg men även att aldrig ge upp. Emma kämpar hela vägen. Hon klarade sig bra. Som jag sa tidigare så är Emma en enormt stark person och jag tror inte vilken person som helst skulle kunna klara av en sådan händelse. Jag tror att om Emma skulle ha varit en svagare person när hon förlorat barnen, så skulle nog hon tagit sitt liv. Ens barn för en förälder är deras liv. De vill inte att dom ska råka illa ut. Emma är en riktigt stark person. Kriga livet igenom.

Jag kommer inte på någon som direkt liknar boken eftersom det är en verklig händelse. Men jag kan koppla ihop det med mordet på Engla. När Engla var bara några meter bort från huset och blir kidnappad. Hur hennes föräldrar kände då. Engla blev våldtagen och sedan dödad. Hennes föräldrar lär ha känt sig rädda om vart deras flicka är någonstans. De var också enormt starka. Man måste vara stark för att klara av sådana saker.

Jag tror Emma och Magnus lever vidare men att alltid Max och Saga finns i deras tankar. De kommer alltid att vara som om dom är där fast dom inte är där. 

Jag har själv inte upplevt något så hemskt som dessa händelser. Men när pappas morfar hade dött så gick vi på hans begravning. Då gick jag in när hans kista var öppen och lade en blomma på honom. Han stod mig inte lika nära som Max och Saga gjorde till Emma men jag tyckte det var jobbigt.

Jonathan Sidebäck

Varför gråter inte Emma?

Titeln på min bok är Varför gråter inte Emma?

Författaren till boken är Magnus Wennerholm men Emma Jangestig har även hjälpt till. Boken är ett värklighetsdrama. 

I boken får man följa Emma genom en av de svåraste stunderna i hennes liv. I början får man veta hur dom har det till vardags, en glad och sprallig familj. En dag hör Emma något i hallen sen inträffar det värsta. 

Hennes två änglar blev riktiga änglar. Emma blev svårt misshandlad med hjälp av en hammare, hennes nya kille hittar dom i deras hus i deras hall, sen börjar den tuffa resan tillbaka till ett normalt liv som möjligt.

Emma är en tuff och glad tjej. Hela hennes liv utspelar sig på sin familj, dom är hennes allt. Emma förändras inte så mycket under resans gång, visst hon blev räddare och mer försiktig men hon försöker fortfarande alltid se det positiva i allt.

Jag tror att hon vill förmedla och att hennes grundtanke med boken är att man aldrig ska ge upp, att man kan se det positiva även i det värsta seoariumet i sitt liv. Även fast man är nere på botten och man förlorat de man älskar mest ska man kämpa.

Livet är tufft ibland, denna händelse är nog en av de tuffaste, att förlora sina barn. Emma är en riktigt stark person som bevisat att har man sina nära och kära i närheten klarar man det mesta. 

Jag tror att Emma och Magnus vill komma ut med Emmas syn på det hela, att alla ska få reda på hennes historia och inte bara medias. Jag tror även att hon vill få ut att det den här kvinnan gjorde är inte rätt någonstans, att mörda och förstöra någons liv på grund av svartsjuka är helt fel, helt sjukt faktiskt. Emma vill även berätta för resten av Sverige/världen att hon inte känner något hat mot den tyska kvinnan. Vissa folk förstår inte hur och inte kan hata, inte ens jag även fast jag läst hennes bok. Emma menar då att hon redan fått sitt straff och inte behöver känna sig hatad.

Jag skulle kunna jämföra den här boken med den jag läste förra terminen som handlade om Natascha som blev kidnappad vid 10 års ålder. Jag kan jämföra de för båda har budskapet att man inte ska ge upp.

Båda av dom känner sorg men inte hat, båda av dom känner ånger, Emma för att hon lät den tyska kvinnan in och Natascha för att hon gick själv. Både Emma och Natascha blev misshandlade, Emma en gång fast väldigt brutalt, Natascha fick sig en smäll varje dag som sedan blev brutalt. Emma och Natascha har båda haft kontakt med polis, socialen och flera andra hjälporganisitioner under en längre tid. Båda har haft det tufft men fått hjälp av både släkt och vänner.

Jag tror Emma kämpar vidare med sitt liv. Dom fick de dom ville den tyska kvinnan blev dömd. Dom behöver inte gå och oroa sig för att hon ska göra om det. Dom är säkert mer försiktiga än vanligt men annars så tror jag dom försöker jobba vidare på sin relation och sitt nya familjeliv. 

//Wihlma 

The Carrie Diaries

The Carrie Diaries




Boken jag har läst heter The Carrie Diaries. Bokens genre är tonårsdrama och författaren till boken är Candace Bushnell.

Boken handlar i stort sätt om Carries tonårsliv. Man får följa Carrie, hennes vänner och hennes familj. Carrie går sista året i high school och lever ett normalt tonårsliv med normala vänner. Efter sommarlovet innan Carrie ska börja sista året på high school är hon taggad och tycker det ska bli roligt att få börja skolan igen. Carrie är duktig i skolan och har nästan högsta betyg i alla ämnen. Carrie och hennes vänner har länge letat efter en varsin pojkvän men ingen av dem har hittat någon dom fastnat för. När skolan börjar är allt till en början som vanligt. Det är bara Carrie och hennes vänner som gäller tills snyggingen Sebastian börjar i skolan, då förändras allt. Carrie är en snäll och ödmjuk tjej som alltid ställer upp för sina vänner när dom behöver henne. Hon är duktig i skolan och har bra kompisar. Carrie har till en början ingen pojkvän men det förändras en liten bit in i boken. Nästan alla på hela high school tycker om Carrie, eller de har i alla fall inget emot henne. Carrie är inte den personen som syns eller hörs mest utan hon är en normal tjej med lagom mycket uppmärksamhet. Hennes högsta dröm är att få komma bort från småstaden till New York och bli författare, hon måste bara gå klart high school först. Carrie har en bra familj som består av hennes pappa och två systrar. En äldre och en yngre.

Handlingen utspelar sig i staden Castlebury men på lite olika ställen som tillexempel skolan och hemma hos Carrie. Boken utspelar sig i nutid, modern tid. Skolan Carrie går på verkar vara stor och en ganska trevlig skola. Det verkar som att det går många elever där men ändå på något sätt så verkar alla elever känna varandra. Carries rum är ett typiskt tjejrum med en stor garderob fylld av kläder och en stor säng i  mitten av rummet. Jag tycker att boken var otroligt bra. Jag älskar Sex and the City så för mig var det ganska självklart att boken skulle vara bra. Jag hade höga förväntningar på boken och dom motsvarades definitivt. Boken är intressant och spännande. Boken är spännande och intressant för att författaren har skrivit boken på ett bra sätt som gör att läsarna blir intresserade och vill läsa mer. Jag ger boken högsta betyg.

Bokens tema är tonårsproblem. Det vet man väldigt enkelt eftersom att man får följa Carrie genom hennes tonårsliv och hon har vissa problem som är ganska vanligt bland tonåringar, hon lever ett vanligt tonårsliv. Ett exempel på ett problem hon har är när hon har skaffat en pojkvän som heter Sebastian. Carrie har många bästa vänner och en av dem är Lali. Lali och Sebastian börjar umgås mer enskilt, utan Carrie. Dom går på fester och har filmkvällar hos varandra. Carrie tycker inte att det känns riktigt bra men hon litar på att hennes pojkvän och hennes bästa vän inte ska göra något som kan såra Carrie. En kväll när Carrie, Sebastian, Lali och en av Carries andra vänner Musen hade vart på en klubb och festat så skulle Carrie och Musen åka hem igen eftersom att Carries pappa satt uppe och väntade på Carrie så tyckte hon det var konstigt att Sebastian inte gav henne ett riktigt hejdå. Så Carrie gick in igen för att säga hejdå men när hon kommer in ser hon hur Lalis och Sebastians läppar är tryckta mot varandra. När Sebastian för syn på Carrie glider deras läppar motvilligt ifrån varandra. Författarens budskap med boken tror jag är att bara man har viljan så kan man. Det tror jag eftersom att Carries högsta dröm är att bli författare och hon ger verkligen inte upp. Hon söker till skrivkurser och går med i gruppen som skriver skolans tidning. Hon vill verkligen bli författare och hon gör allt hon kan just nu för att nå sitt mål.

Jag har valt att jämföra min bok med en annan bok som jag har läst. Boken heter Kram från Alice. Dom liknar varandra ganska mycket eftersom att det i båda böckerna uppstår problem som man själv kan råka ut för i tonåren.  Kram från Alice har en annan typ av problem, hon blir lämnad ensam av sin mamma och får klara sig på egenhand men det är ändå lite samma genre.

Hur tror jag att det går sedan? Jag tror att det kommer gå bra för Carrie. Jag tror dock inte att hon kommer få tillbaka Sebastian från Lali utan jag tror att dom kommer hålla ihop. Däremot så tror jag att Carrie kommer ta steget ut från småstaden in i New York livet och bli en storstadstjej som hon vill bli. Hon kommer nog söka till en skrivarkurs och nå sitt mål att bli författare.

// Nathalie :)

Emanuel 5 Hobbyfrälsaren

Emanuel5 Hobbyfrälsaren

Den bok jag har läst är alltså Emanuel5 Hobbyfrälsaren, den är skriven av Sören Olsson och Anders Jacobsson. Bokens genre är komedi och kärlek, på grund av att den handlar om Emanuel när han skaffar tjejer men sedan inser han att det bara finns en av dom alla tjejer han träffar och blir ihop med, han inser tillslut att han inte kan hålla på att leka med alla tjejernas känslor utan att han måste besluta sig för en tjej som han verkligen gillar och har förtroende för. Men senare i boken så ser han att känslorna kommer att stiga över till just en tjej som är ihop med en annan, Emanuels ”ex”. Emanuels alla vänner försöker att stötta honom. 

Några karaktärer i boken är ju huvudkaraktären Emanuel är ju det som allting kretsar och cirklar runt som karaktär också blir mer och mer realistisk in i boken, sedan har vi Helena som är Emanuels ex hon är ganska blyg och vill gärna inte prata så mycket men hon är även en kill-magnet, hon blir mer och mer självsäker och följer sina känslor som också kanske leder till Emanuel. Vi har också Emanuels alla vänner som vi inte får namn på förutom hans bästa vän Carl, han är en väldigt hetsig och galen karaktär i boken, han vill att han och Emanuel ska gå på fester som blir bara vildare när Carl är med, men även han blir mer mogen senare när han också inser att han här känslor för en tjej som Emanuel redan har haft Lina heter hon. Hon är inte alls lik Carl i sättet men dom finner ändå kärleken i slutet. Emanuel är dock skeptisk emot det här förhållandet för att han och Linas relation inte är den bästa, och han tror att det kan förstöra vänskapen med Carl.

Boken utspelar sig i ett vanligt tonårsliv som kanske är lite mer avancerat i den här boken så kallat över dramatiskt och lite överdriven, men det är ändå kul att följa deras liv dag för dag och se hur tiden i boken utvecklas. Det utspelar mest sig på Emanuels skola som boken beskriver som tråkig och ganska sliten den skulle behövas renoveras och kanske målas om, den andra platsen som det brukar utspela sig i är hemma hos Emanuel, det är en halvgrå lägenhet utanför Stockholm där Emanuel bor med sin pappa som dyker några gånger i boken. Själva boken utspelar sig i modern tid, för att i boken sägs det att Emanuel fyller år och då var det hans födelsedag år 2007 och han får då en ny dator i födelsedagspresent 

Boken har ett tema som är tonårsproblem och relationer, . Hela boken är baserad på just dessa två teman. Sensmoralen eller budskapet med den här boken är att man ska hålla fast i vad man har och att inte ge bort det värdefulla, som Emanuel gör i samband som han gör slut med Helena som han senare ångrar och vill få tillbaka henne när hon redan har en kille. Den kärleken som Emanuel har för Helena kommer alltid att finnas där men mer eller mindre komma tillbaka hårt, och vilja att du ska ta väl hand om den. 

Om det är någon bok som liknar en här boken så är det Bert-Böckerna för att alla dom är skrivna av samma författare och har ungefär samma tema och genre, dock är den här boken mer realistisk jämfört med Bert-Böckerna för att Bert han får tjejerna utan att behöva kämpa, så är det inte i Emanuel men dom är fortfarande väldigt lika, om du gillar Bert så kommer du att gilla den här också. Snarare om jag skulle tro vad som kommer att hända sen är nog att Emanuel kommer att bli äldre och mer ansvarsfull, kanske flytta hemifrån skaffar ett jobb eller något liknande för att i varenda kapitel i boken så blir han mer och mer mogen och tar mer ansvar och inte utsätter andra för onödiga risker. 

Jag skulle rekommendera den här boken för dom som vill läsa om tonårsliv och kärlek den här boken passar väldigt bra in på den här kategorierna, som sagt. Även dom som gillar Bert kommer nog att gilla denna.

/Alexander 8c

För mycket lögner.

Emanuels bästa vän lill-Per har lånat ut sin lägenhet till Emanuel när lill-Pers flickvän Mathilda är utomlands. Per kallas lill-Per för att han är väldigt kort för sin ålder. Lill-Per är 19 år. Emanuel är 18 år och är en väldigt lugn person som nästan aldrig stressar. Lägenheten ligger nära staden som heter Linköping där Emanuel ska träffa Jeanette. Jeanette är en tjej som är 22  år, som Emanuel har träffat på en dejting sida på internet. Där på internet har Emanuel ljugit om att han är vältränad, att han är poet och det värsta är att han har ljugit om sin ålder och sitt namn. Emanuel är i vanliga fall 18 år men han har ljugit om att han är 23 och att han heter Per.

Emanuel har berättat var lägenheten ligger för Jeanette. Jeanette kommer dit med hennes nya Volvo. Nu är det någon som ringer på dörren. Emanuel går och öppnar. Hej säger Jeanette, är det Per? Japp, besviken? Jeanette säger till Emanuel att hon inte är besviken, men att han såg mycket yngre ut än på bilderna som hon har sett på honom. De går in i lägenheten. Jeanette tycker det är mörkt i lägenheten, det är för att lampan i taket är trasig. Emanuel tänder lite levande ljus. Emanuel har lagat en enkel måltid. Jeanette är vrål hungrig. Jeanette frågar Emanuel om massor av saker.Emanuel är lite osäker i sina svar och Jeanette börjar misstänka att Emanuel ljuger. Jeanette känner sig inte alls förälskad. Hon var väldigt förälskad i Emmanuel när de hade en Email kontakt. Men eftersom Emanuel svarade konstigt på flera av hennes frågor så växte misstänksamheten efter varje minut.

 Nu var det något oväntat som hände! Någon är vi dörren som skriker: Hej min lilla Per! Det  låter som Mathilda, lill-Pers flickvän. Emmanuel hade uppfattat att hon skulle vara utomlands. Emanuel låsas inte lyssna. Men Jeanette säger att det är någon som ropar Per från dörren. Emanuel skyller på att det måste vara radion eller något. Det Mathilda inte vet är att Per har lånat ut lägenheten. 

Mathilda bestämmer att överaska sin pojkvän genom att smyga in i hans sovrum, Hon klär av sig naken och kryper glatt fnissande ner i hans täcke. Sen började hon ropa. Perre-Perre buspatrull! 

Jeanette hör att något är fel. Hon frågar Emanuel vad är det där!? Emanuel skyller ifrån sig att det är nog grannens radio, de spelar alltid så högt. Jeanette tror inte på Emanuel och går med raska steg mot sovrummet där hon hör ljuden komma ifrån. Jeanette öppnar dörren långsamt. Där inne i sovrummet ser hon en naken utvecklingsstörd flicka i sängen. Jeanette blir riktigt chockad. 

Utan ett enda ord från Jeanette springer hon ut från lägenheten. Emanuel springer efter Jeanette och ropar på henne. Jeanette stannar och skriker till Emanuel. Jag stod ut att du ljög om ditt utseende, din ålder, ditt namn och ditt intresse för poesi. Men när du utnyttjar utvecklingsstörda tjejer då går det för långt! 

Nej det är inte som du tror säger Emanuel. Nu känner Emanuel att han är tvungen att berätta om hela historien, att han hade ljugit för Jeanette. Han börjar med att berätta att hans riktiga namn är Emanuel plus att han är 18 år. Sen fortsätter han berätta att det inte är hans lägenhet utan att han har lånat den av en utvecklingsstörd kompis. Sen att hans flickvän dök upp så oväntat hade jag ingen aning om. Emanuel rodnar. 

Men så säger Jeanette tyst. Vet du, du är inte den enda som har ljugit här. Emanuel blir förvånad. Jeanette säger att hon egentligen är 27 år och att hon kommer ifrån Stockholm. Jaha säger Emanuel. Jeanette erkänner också att hon har en Pojkvän. Emanuel gapar förvånat och säger, har du? Jeanette säger att hon är ledsen. Hon säger att hon var så sugen på ett äventyr. Det var dumt av mig. Emanuel säger att det är lugnt och att Jeanette ska sköta om sig. Det slutar med att de blir vänner och Jeanette åker iväg med sin Volvo tillbaks till Stockholm. / hiwwo

Gossip Girl det som passar mig

Hej Serena!

Jag måste berätta om den dagen som Elise kom hem till oss. Jenny och Leo hade fullt upp med att baka och jag låg på sängen och försökte komma på synonymer sen hörde jag att Elise kom in. Hon frågade ifall hon fick komma in först och det var ju självklart att hon fick det. Jag satte mig upp och stängde igen min lilla skrivbok. 

Hon satte sig på skrivbordet och frågade vad jag skrev, jag hoppade ner från sängen och la skrivboken på nattduksbordet och sa:

-Snabbt, ett ord som rimmar på klocka!

-Plocka

Jag nickade men det var inget ord som jag kunde använda. Elise reste på sig och gick mot skrivbordet, då såg jag att hennes längd och hennes klädstil fick henne definitivt att se äldre ut. Tröjan var nedstoppad ordentligt och koftan var knäppt hela vägen upp. Det fick henne att utstråla ett självförtroende , ungefär som ”jag är kvinna och såhär gör man”.

Efter att hon kollat igenom dom flesta dikter, böcker och tidningar så skrev hon på en bit papper

-Varför kysste du mig på gatan idag?

Jag svarade - För kakorna och för brödet. 

Men det var inte alls sant, jag visste faktiskt inte varför jag hade gjort det. 

Sedan skrev Elise:

- Vill du kyssa mig igen? 

Jag gick och stängde dörren sedan vände jag mig mot Elise och kysste henne hårt på munnen samtidigt så började jag dra upp hennes t- shirt. Men då skrek Elise till och backade, jag släppte henne direkt. 

Plötsligt märkte jag hur ung hon faktiskt är och jag kunde se på hennes ögon att dom var helt förskräckta,

 jag sa, - Förlåt

hon sa, - Igen fara, det är okej.

Hoppas att du inte hatar mig! Vi hörs.

Jag känner mig så dum efter det här. Hon var bara fjorton och jag nästan arton, det är bara konstigt och äckligt. Jag önskar att det aldrig hade hänt..

Från: Dan Humphrey    Till: Serena Van der Woodsen. 

New York, Manhattan     25/11- 2012

/ Alva Hågestam :)